Rolf Enström kan blicka tillbaka på en tjugoårsperiod som tonsättare. Verkförteckningen upptar ett tjugofemtal verk och omfattar ett antal mycket genomarbetade kompositioner av hög konstnärlig kvalitet. Flera av hans stycken har blivit ”klassiker” och uppskattade repertoarstycken såväl i Sverige som utomlands - exempelvis ”Directions” (1979 ), Slutförbannelser (1981 ), Tjidtjag och Tjidtjaggaise (1987 ) vilket erhöll ”Prix Italia” samma år, bildspelet ”Io” ( 1996 ) och nu senast ”Rama” (1998 ).

Rolf Enström är en tonsättare som hela tiden söker nya vägar och prövar nya uttryckssätt, något som ofta lett honom till att kombinera musiken med andra konstarter, framför allt bildkonsten och litteraturen. Bildspelen tillsammans med Thomas Hellsing bildar en genre för sig och är mycket uppskattade. Rolf Enström är en dramatisk tonsättare som gärna arbetar med starka kontraster; det häftiga utbrottet och pausen / tystnaden är viktiga element i hans musik. Ofta nog kan musiken vara brutal och våldsam, laddad med ett dramatiskt allvar, men ibland tycker man sig också finna den enströmska glimten i ögat insmugen någonstans i form av något oväntat litet ljud. Enström uppvisar också en väl utvecklad känsla för form i sina kompositioner.

Rolf Enström can look back on a twenty-year-period as a composer. His list of works consists of about twentyfive works and it includes a number of very carefully crafted compositions of high artistic quality.

Several of his works have become 'classics': i.e. "Directions" (1979) "Final Curses" (1981) with text by the Swedish poet Elsa Grave, "Tjidtjag & Tjidtjaggaise" (1987) which was awarded Prix Italia the same year, the ”bildspel” ”Io” ( 1996 ) together with Thomas Hellsing and the most recent piece for mixed choir and tape - ”Rama” ( 1998 ).

Rolf Enström is a composer who unceasingly seeks new artistic paths and new means of expression and this is something which has led him to combine music with other art forms, primarily the visual arts and literature.

Rolf Enström is a dramatic composer who prefers to work with strong contrasts; violent outbreaks and pauses/silences are important elements in his music. Although the music may often be brutal and violent, charged with dramatic seriousness, one can also catch a glimpse of Enström's characteristic humor hidden somewhere in the textural web in the form of small unexpected sounds, as well as a well developed sense for lyricism and form.